Samarbete mellan Metodist- och Missionsförsamlingarna
Tanken på en ny kyrka i Bjuv hade under många år varit en dröm för många medlemmar. De gamla lokalerna "Betania" och "Tabor" hade tjänat som gudstjänst- och ungdomslokaler sedan slutet av 1800-talet. Inom Bjuvs Missionsförsamling togs frågan om en ny kyrka upp i början av 1960-talet. En arbetsgrupp tillsattes 1963 för att utreda byggnadsfrågan. Vid årsmötet 1966 beslöt församlingen att sälja sin fastighet Tabor och den 22 maj 1966 hölls den sista gudstjänsten i Tabor.
En första överläggning beträffande framtida byggnadsplaner hölls februari 1966. Under våren 1968 övergick samtalen mellan församlingarna till förhandlingar om gemensamt byggande av kyrka och samordning av församlingarnas arbete. Den 16 augusti 1968 hölls ett avgörande sammanträde för att genomarbeta de punkter som bedömdes väsentliga för ett framtida gemensamt församlingsarbete. Den 5 december fortsatte överläggningarna med MKs och SMFs distriktsföreståndare Sixten Lindell och Sven Hansson. Resultatet blev en gemensam rekommendation til respektive församlingars årsmöten 1969 - nämligen att samordna gudstjänster från och med 1 februari 1969, att bilda en gemensam ekumenisk församling, att gemensamt bygga ny kyrka och att tillsätta gemensam pastor.
Den 8 februari 1970, då Bjuvs Frikyrkoförsamling bildades blev en historisk dag för de lokala församlingarna, men också för respektive samfund på riksplanet.
Många hinder
På våren 1966 gjordes ansökan om förvärv av den nuvarande tomten. För att underbygga denna ansökan fick arkitekterna Blasberg och Jais-Nielsen i uppdrag att göra ett förslag till tomtdisposition. Den 11 februari 1966 framlades den första idéskissen. Flera uppvaktningar gjordes under 1966 och 1967 och resultatet blev att kommunalnämnden beslöt att reservera den aktuella tomten för uppförande av en kyrka och den 28 januari 1967 fattades beslut om köp av tomten Enhörningen nr 4.
När den 25%-iga investeringsavgiften för så kallade "oprioriterade byggnadsprojekt" infördes under 1967 motiverade detta den framflyttning av byggnadsplanerna och först sedan avgiften upphörde den 1 november 1968 fick projektet ny fart. Investeringsavgiften ersattes av igångsättningstillstånd från Länsarbetsnämnden. Ansökan gjordes första gången den 10 september 1968, men det blev avslag. Efter personliga uppvaktningar hos Länsarbetsnämnden och förnyad ansökan i januari 1969 erhölls igångsättningstillstånd under förutsättning att arbetet påbörjades senast den 1 september 1969. Nu följde ett intensivt arbete med projektering av kyrka, insamlingsarbete, församlingsbildning, stadgar m.m. Beslut fattades i Missionsförsamlingen och i Metodistförsamlingen den 28 augusti respektive 6 september 1969.
Genomförande
Markarbetena påbörjades den 1 september och det officiella första spadtaget togs av John Ahlstedt och Gustaf Kjernald den 23 september i ljuset av brinnande facklor och till musik av Bjuvs Musikkår. En lång och sträng vinter låg framför, men slutbesiktning kunde ske planenligt den 24 mars 1970.
Kyrkan uppfördes på totalentreprenad av Hermanssons Byggnads AB med Bengt-Åke Söderholm som platschef. Byggnadskommittén bestod av Lars Medin, Stig Nilsson, Ingvar Peterson och Torsten Ridemark.